The human mind is a beautiful and complex thing, sometimes full of surprises. Even though we are modern and civilised people, with office works and take away coffee, our brains might not have fully adapted to this reality. Our inherited preferences and innate reactions shows us that this era of humanity is a relatively small time-span in our biological history. To a large extent, aesthetics is a result of nurture, not nature. There are memories, learned behaviours and cultural issues that help us form visual preferences. A group of scientists, at the Zanvyl Krieger Mind/Brain Institute at the Johns Hopkins University has studied how pure shape is perceived, to see how the brain reacts.
Beauty and the Brain
At an art exhibit in Washington in 2010, called the Beauty & the Brain Revealed, the concept of beauty was explored thanks to science. The exhibit was a collaboration Johns Hopkins University and the Walters Art Museum. Gallery visitors would wear 3-D glasses to explore digitally morphed blob versions of sculpture-sets, to see how 3-D shape characteristics relate to aesthetic preferences.
For each image set, the audience noted their “most preferred” and “least preferred” shape on a ballot. The neuroscientists then reviewed the museum-goers’ responses in combination with MRI (Magnetic Resonance Imaging) scans taken on lab study participants, looking at the very same images.
The researchers had three hypotheses. First, that the shapes we most prefer are more visually stimulating, meaning that they spark intense brain activity. At the same time, it could be that our favourite shapes are peaceful and calm brain activity. Or, they thought, we might settle for shapes that spur a pattern of alternating strong and weak activity. They found it to be almost universally true in data, and also in audiences, that the vast majority have a specific set of preferences.
Biological blobs
“Shallow convex surface curvature is characteristic of living organisms, because it is naturally produced by the fluid pressure of healthy tissue (e.g. muscle) against outer membranes (e.g. skin).”
Researchers believe that the brain may have evolved to process information about smoothly rounded shapes in order to guide survival behaviours like eating, mating and predator evasion. In contrast, the brain devotes less processing to high curvature, jagged forms, which tend to be inorganic (e.g. rocks), hence less important.
Yet another study, this one carried out at the University of Toronto at Scarborough studied the influence of architecture on the human brain. On average, the urban human spend about 90% of her time indoors. A common perception is that the physical features of the places we live and work in influence how we feel and act. The number of home interior magazines and blogs would not survive otherwise.
However, there is surprisingly little research on how said architectural forms impacts behaviour, much less on how it influences brain function. This research group also conducted a MRI study to examine how variation in contour impacts aesthetic judgments.
“Roundness is an universal pleasure”
The Toronto study found that participants were more likely to perceive spaces and objects as beautiful if they were curvilinear than rectilinear. Furthermore, the combination of the behavioural and neural evidence underscores the role of emotion in human preference for curvilinear objects, within architecture and design. In other words – roundness is an universal pleasure for humans.
Given the knowledge of how we are influenced of curvilinear forms, take a look at your surroundings and let the curves in. Most likely, your brain will thank you.
Relaterade nyheter
Omvänt mentorskap: ”Allt ledarskap handlar om människor”
Under det senaste halvåret har sexton ledare från bolag i Jönköpings län haft varsin mentor via programmet Omvänt Mentorskap. Det som gör det just »omvänt« är att mentorerna är yngre och i början av sina yrkeskarriärer medan adepterna är mer seniora. Kristoffer Emanuelsson, produktionschef på Fagerhult, och Maria Liljeqvist, enhetschef inom hemtjänst i Jönköpings kommun, är ett av mentorsparen. Hej Maria och Kristoffer! Nu är Omvänt mentorskap över, vad har ni haft fokus på i ert samarbete?Kristoffer: ”Vi har inte haft några specifika mål utan har reflekterat och pratat, och så har Maria kommit med inspel på hur jag kan tänka i min vardag.”Maria: ”Jag tycker vi har haft en tydlig tråd där vi utgått från Kristoffers frågeställningar och reflekterat kring dem.” Kristoffer, var det något särskilt som du ville lyfta – och som du tar med dig? ”Jag ville fokusera på hur jag kan engagera kollegor och vi landade i flera diskussioner kring feedback. Det är lätt att fastna i det klassiska »Bra jobbat!« men det kan behövas lite mer utvecklande kommunikation och det vill jag bli bättre på gentemot mina närmaste medarbetare.” Maria flikar in: ”Jag sa till Kristoffer; du får inte säga »Bra jobbat!« om du inte också utvecklar vad som gjordes bra. Det är så lätt att fastna där.” Omvänt mentorskap 1 Att bryta invanda mönster är kan vara en utmaning, hur har det känts att kliva utanför komfortzonen? Kristoffer: ”Redan vid anmälan så bestämde jag mig för att ge detta en verklig chans. Annars är det ju ingen idé! Jag tycker det är viktigt att poängtera att det till stor del hänger på ens egen inställning. Att man verkligen vill, och vågar vara lite obekväm. Vi har haft bra diskussioner och samtidigt väldigt roligt, och det är ju alltid viktigt.” Maria: ”Jag tycker Kristoffer har varit modig och vågat testa de metoder vi diskuterat. Det har gjort att vi hela tiden kommit vidare.” Maria, har du lärt dig något som du tar med dig – utöver din roll som mentor? Maria: ”Ja, absolut! Det är så tydligt, att även om vi jobbar i väldigt olika miljöer så handlar ledarskapet alltid om människor och individer, och hur vi leder dem. Det är en värdefull insikt. Dessutom har vi haft roligt, och jag har stärkts i min egen roll som ledare genom att ha en senior ledare som lyssnar, tar till sig och provar mina idéer och tankar om ledarskap.” Ni jobbar i vitt skilda branscher, har olika lång ledarerfarenhet och är nya bekantskaper för varandra – vad tar ni med er från det? Maria: ”Vi är ganska olika som personer, och det har varit intressant att reflektera kring det i olika scenarier och hur det påverkar ledarskapet. Vi har lärt oss mycket av varandra.” Kristoffer: ”Jag tycker det är viktigt att vara öppen med sina brister, och samtidigt våga tänka nytt. Och kanske lägga eventuella skillnader kring hur länge man har varit ledare eller ålder åt sidan – och fokusera på att själva samtalet ska bli bra. Maria har ställt en del tuffare frågor där jag känt mig lite obekväm, men det har fått mig att ifrågasätta gamla vanor och varför jag gör saker på ett visst sätt. Det har hon gjort väldigt bra.” Kristoffer, utifrån ditt perspektiv som adept – hur ser du på Omvänt mentorskap? ”Inledningsvis kändes det lite obekvämt, men jag tycker man ska ta chansen att söka. Jag kan verkligen rekommendera det. Att ha en mentor var intressant, och det omvända mentorskapet tycker jag var väldigt givande. Att ta sig tid för reflektion med någon som inte har koppling till min vardag öppnar för andra funderingar och frågor. Vi kommer absolut försöka hålla kontakten.”